Ella har underhösten gått på idrottsskola. Det är en dag i veckan, 60 minuter. Där skulle de få möjlighet att prova på lite olika idrotter som innebandy, gymnastik, fotboll, basket mm. Ella har älskat att gå dit och haft hur kul som helst.

Ledarna i grupperna är snälla, men verkar ha väldigt lite kunskap i vad T.ex 5  5åringar kan om innebandy. ”Ta en klubba så ska vi dribbla lite”. Jaha, hur håller man i en bandyklubba? Vad är dribbla? Det var ingen av dem som hade en aning. Ett par av dem gjorde snabbt om klubborna till käpphästar och travade iväg. Kvar stod Ella, utan någon att ”passa” till.

Sista gängen för i år. v.50 skulle det spelas Handboll eller Basket. Det tyckte Ella lät kanonkul, och sprang ner. Det var ju sista gången så då skulle hon äntligen få den efterlängtade tröjan.

När Ella och mormor kom dit, var det låst och mörkt. Ingen var där. Ella började gråta. Hon skulle ju få prova att spela basket. Och TRÖJAN! Hon skulle ju få tröjan. Den har hon väntat på hela terminen.

Jag ringde direkt upp den ansvarige, men telefonen var inte på. Lämnade ett ganska upprört meddelande och bad att få bli uppringd, snarast. Jag lämnade ett meddelande strax efter med min epostadress. Detta är över en vecka sedan.

Igår skickade jag ett mail. Fortfarande inget svar. Idag fick jag en länk till en utvärdering. Skrev även där ner allt jag tycker blivit fel. Och om Ella vill fortsätta där nästa termin vet jag inte. Just nu är hon mest besviken.

Kanske får leta upp något annat ställe för henne. Med gymastik eller dans.